Pippi visste vad hon snackade om..
Kategori: VardagsFilosofi.
"Ja, nu till hösten fyller jag 10 och då börjar jag nog närma mej livets höst" - Pippi Långstrump.
Är det så illa? Kanske inte vid 10, men en god vän ringde mej inatt vid 2-tiden för att på ett ganska smidigt sätt för att vara alokoholiserad förklara att vi var gamla. Detta hade han kommit fram till när han och två andra vänner inatt skulle ta sej hem från en fest och de inser att de inte längre kan åka alla tre på en cykel, och för att citera Hannes, "Det som vi alltid gjorde i högstadiet."
Jag tror dock alkoholen har ett finger med i spelet, men Hannes trodde inte det skulle gå ändå.
Vad jag ville komma fram till är att Hannes, som nyligen fyllde 21 ringde för att på ett sentimentalt sätt (halvskrikande) berätta att vi börjar bli gamla. När jag påminde honom att jag inte ens var 20 än, sa han bara att min tid kommer. Det tar jag som ett hot.
Gammal är nog inte rätt ord i 20-årsåldern, däremot börjar man inse att tiden går snabbt.
Jag och mina vänner lägger "redan" upp album på facebook som heter nåt i stil med "Gammalt", "Nostalgi", "Gårdagens" och liknande. Och visst, nostalgi it is. Fester från högstadiet, tjejkvällar från den tiden då vi enbart drack läsk, mamma lagade maten och alla fortfarande bodde hemma, sommartorsdagar och annat. Det är kärlek.
Så visst känner man sej alltid äldre än man är, när jag kollar på högstadieelver tycker jag dom är barn allihopa, men vet samtidigt att jag själv tyckte jag var så nära vuxen man kan komma när jag gick där.
Lite bättre vet jag nu.
Jag är fortfarande inte i närheten av vuxen, men gammal nog att ta ansvar och klara mej själv.
Man är varken äldre eller yngre än man känner sej.
Zoom zoom.
